Att trivas i lila
Det råder ingen tvekan om att Brogrens trivs. Men vem trivs mest? Är det den polske sexturisten uppe till vänster? Eller hans adept till höger? Kanske det 16-årige konståkar-esset på nedre raden? Eller hans nyblivne blonda fru? Nej. Det är självklart Brogren själv, som står och jäser i Lindhts frisyr, ivrigt påhejad av sig själv under parollen: trind och glad. Det är ingen slump att albumet heter frestelse. Något herr Brogren givit vika för mer än en gång, och kanske orsaken till att titeln var tvungen att tryckas upp två gånger. Tydlighet och mat. Viktigt.
1978. Punkens år. Thåström ödelägger Rågsved med skrikande gitarrer och punkiga pannband. Men det tar herr Brogren föga notis om. Han står i klädateljén och plockar ihop en idiotmix av vitt, lila och guld. Fan va glammigt. Orkestern tar okritiskt på dem och känner sig som lyxiga trattkantareller. Men var ska de ta bilden? Brogren tar ännu ett alldeles för snabbt beslut. ”Fan, ta gillestugan där borta. Den matchar bra”. Ridå.
